Ja, i måndags fasade jag för hur man karriär skulle arta sig. Men det löste sig till slut, på förhoppningsvis bästa sätt.
Konstaterande:
-det är inte lätt att vara lärare
-det är inte lätt att bedöma vad som är rätt sak att göra
Vad som dock gjorde allt lättare var det stöd jag fick av diverse personer runtomkring.
Nu känns allt bra. Jag har mer skinn på näsan efter denna verklighets lärarutbildning. Jag kan sätta bock i kanten på "har deltagit i allvarlig konflikt med elev".
What doesn't kill you makes you stronger, right Ellen? =)
Jag tror att jag återhämtade mig rätt bra. Samma kväll som allt var "över" knopade jag ihop en spännande lektionsplanering som inkluderar den goa gamla serien My so called life. I think I recovered well.
Love
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
2 comments:
o-h-o.. du vet vad som kan hända. du vet vad vi utsätter oss för när vi tar fram vår ungdoms (ooo, den ljuva ungdomen) favoriter i ljuset, för att relatera till högstadieungdomar idag och vinterviken liksom ;)
det låter som om du funnit en stor styrka inom dig gällande din lärarroll/position. bra där.! vi är stora, auktoritära och bara lite ödmjuka numera!
Post a Comment