"Ta ingen skit!"

Vänner - vad vore man utan dem och deras öron och ögon?

Jag vet att ni finns. Känner att ni finns. Hör eller läser orden. Tar åt mig nu på ett annat sätt än jag någonsin gjort. Ert stöd är värt allt i hela världen.

Tack för alla uppmuntrande meddelanden på bloggen och via mobilen. Jag kände er omtanke inom mig igår. När jag med tunga steg gick dit. Rak i ryggen. Med en känsla av att tiden då jag tog skit är över.

Ni är min pansarvagn, mitt safety net, mina styrkebatterier.

Tack för allt stöd. Tack för ert varande och er omtänksamhet.

Tack. Tack. Tack. Tack. Tack. Tack. Tack.