Mitt privilegium

Jag har sedan slutet av januari fått möta en mängd barn, tack vare bemanningen. Och det slår mig varje gång jag är ute och vikarierar hur unika vi människor är. Alla har sitt sätt att vara på, sitt sätt att leka, tänka och visa känslor.

Att få privilegiet att arbeta med barn, oavsett ålder, är ett stort uppdrag. Att se alla barn. Att visa att de är viktiga. Att visa det på ett sätt som de förstår det på. Ett uppdrag som innebär stort ansvar. Men tanken på hur man kan få barn att må, utvecklas och leva upp till sin fulla potential är det som driver mig, under min utveckling till en riktigt bra lärare.

Vi, praktiserande och blivande lärare, har ett av de viktigaste uppdragen i världen. Det kommer vara jobbigt, arbetssamt, tufft och vissa dagar - förjävligt. Men resten av tiden kommer utan tvekan väga upp det där jobbiga. Att få se glödlampan tändas. Att få visa att en elev räknas. Att få eleverna att inse att de har ett värde. Att få eleverna att lära sig om livet. Det är ett privilegium som heter duga.

Jag ska förvalta mitt privilegium så väl jag bara kan.