Knock, knock - anybody there?

Ja, bloggen har ekat tom på inlägg de senaste (!) månaderna. Inget att skriva om? För mycket att skriva om? Antar att det är en blandning. På många sätt har det gångna året varit fantasiskt. Och i vissa aspekter har det varit allt annat än fantastiskt. Men men. Nu står man här igen, ett steg utanför tröskeln på det nya året.

Det som värmer i den härliga vinterkylan just nu är nog det lilla monstret Morgan. En nykomling i Hansson-Nygren-familjen, som på ett fåtal sekunder nästlar sig in i hjärtegropen. Vilken härlig känsla det är att klappa den mjuka fjuniga valppälsen! Och så ljuvligt att pussa den nakna valpmagen. Dock kan jag avvara gäddtänderna som Mogge har. Hujedamej vilken bitis han är! Turligt nog för honom så bländar han alla med sin söthet att man snabbt glömmer hans bitande. :)

Efter 9 dagar i "kappsäck" (först Tranås/Malexander över jul och sen Sthlm över nyår), så är det rätt skönt att krypa in i sitt lilla bo. Jag älskar hemma. Det är utan tvekan my favorite place. Dock ska jag trotsa detta och åka en sväng till Tranås igen redan nu på fredag. Jag kan inte vara ifrån Morgan mer! Jag ska upp och vara hundvakt/sällskap/bit-leksak. Haha! Jag har ju inte mycket annat för mig, förrän den 18 januari.

Ledighet - får mig osökt att tänka på: examensarbetet är färdigt! Efter fleeeera timmar slit, vankandes av&an, tangentknapprande och hårstretande så har vi äntligen skickat mailet med DEN bifogade filen till vår examinator. 90%-seminariet gick smidigt. Och sen dess har vi revisat, editat och allt möjligt. Men nu är vi nöjda och glada med vårt arbete. Och STOLTA!

Inga promises om nya inlägg inom den snaraste framtiden. På så sätt kan jag ju överraska både er och mig själv! :)

Love,

Sara